Väsjöbacken upp och ned

Vaknade onödigt übertidigt men kunde sjunka in i dvala igen. Sen var det dags att gå upp på riktigt. Efter två dagar utan gröt kände ja en stor längtan till denna ljuva maträtt. Ja har ju min specialare som är standard här hemma. Ett grötrecept som till och med gett mig en silvermedalj i Saltå kvarns extremt prestigefyllda gröttävling, det ni! Efter frukosten blev det lite jobb innan ja klädde på mig min superhjältedräkt och rullade mot Väsjöbacken, var lite sen så att ja hade medvind kändes inte helt dumt. Rullade in vid liften 09:59:45...gott om tid till 10;) haha. La upp den högst avancerade intervallräknaren och påbörjade resan mot toppen.

Medeltida räkneverk...

Vädret var rätt bra för intervallerna, en del blåst och lite moln till och från. Körde vidareupp och ned, varje gång man kommer ner får man sula iväg en sten vilket inte känns helt dumt. Med 2-3 intervaller kvar dök även Frida Björkman upp och kutade upp och ned. Lyckades tangera personbästa med 2 sekunder vilket alltid är kul:) Var förbi Cykelhuset på vägen hem och kortade slangarna till bromsarna. Shit vilken viktbesparing! Framförallt ser det inte ut som ett ormbo kring styret längre! 

En helt vanlig sten...eller är det en symbol för dryga 3 minuter smärta, ångest och underbar kärlek? Bur som helst var det skönt att slänga iväg den!