I längsta laget...

Idag blev det vad ja och Zander brukar kalla ett Misärpass. Kraven för att att det ska få kallas Misärpass är att det måste vara något av följande: på tok för långt, jävligt lerigt, kallt som fan, snöa som tusan, jobbigt som bara den, stökiga stigar...osv ja tror ni förstår vart ja vill komma:) dagens pass uppfyllde några kriterier så helt klart ett Misärpass. Ja rullade hemifrån i ett lätt duggregn och mörker vid 0700, mötte upp Zander i Markim och sen började vi trampa mot Norrtälje. Passerade en bondgård där ja snabbt frågade om det var långt kvar till Norrtälje och bonden drog den klipska slutsatsen att vi var ute och cyklade;) Lite söder om Norrtälje hade CKN tt i cyclocross, vilket var målet för idag. Vi älgade på och körde hyfsat bra. Fick äta en jättesmarrig sockerkaka! Och sen bar det av hemåt igen! Väl hemma stannade cykeldatorn på 148 km. Nu ska ja se om man kan hinna vila till imorgon, då är det kompiscrossen som gäller! Tack CKN för att vi fick vara med och leka:)